Medmänsklighet i tider av social distansering

Vi lever i en annorlunda tid. Ett nytt virus sprider sig i världen och i Sverige. Ett virus som vi varken har något fungerande vaccin eller någon flockimmunitet mot. Myndigheterna uppmanar oss till att sätta oss själva i karantän när vi har symptom och att socialt distansera oss när vi inte har det. De flesta av oss finner detta ganska onaturligt och obekvämt.

Nyhetsflöden och social media flödar över av information och desinformation i frågan och många, jag själv inkluderad, agerar självutnämnda experter, bättre rustade att vara rådgivare och beslutsfattare än de som faktiskt är utbildade i sakfrågorna och därigenom rimligen borde inneha betydligt mer kunskap. I retrospektiv kommer det säkert att finnas saker som hade gått att hantera bättre och som andra länder kanske gjort bättre, men troligen gäller det åt andra hållet också.

I dessa tider är det väldigt lätt att sluta sig inom sig själv och sin närmaste familj och låta medmänskligheten och deltagandet i det större goda stå åt sidan. Men vad kan man då göra för sina medmänniskor när man uppmanas till social distansering?

Det talas om att uppemot 60 procent av världens befolkning kommer att ha smittats och insjuknat innan en så kallad flockimmunitet uppstått. Detta kan vi, om jag förstått saken rätt, inte på något sätt påverka. Det vi kan däremot kan påverka är hur många som dör till följd av pågående pandemi. COVID-19 är i sig själv inte en sjukdom med självklar dödlig utgång, utan dess dödlighet beror till stor del på allmäntillstånd, underliggande sjukdomar och eventuella efterföljande sjukdomar hos den drabbade. En annan mycket viktig faktor är tillgängligheten av vårdplatser i intensivvården, och det är först och främst här vårt agerande spelar stor roll. Vi kan välja att tänka enbart på oss själva här och nu, eller på våra medmänniskor och mänskligheten i det långa loppet. För mig själv är kanske inte risken så stor att dö i COVID-19, men jag tänker göra mitt absolut bästa för att minska risken för andra att göra det. Om viruset får spridas helt okontrollerat kommer vi att ha en situation där sjukvården inte på långt när kan hantera alla som är i behov av intensivvård. Och då handlar det inte bara om COVID-19-patienter. Intensivvårdens behov av vårdplatser för ”vanliga” patienter minskar tyvärr inte bara för att vi har en pågående pandemi. Cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och trafikolyckor sätter sig inte snällt och väntar på sin tur, bara för att vården är upptagen med en pandemi. Därför måste vi lyssna på experterna, ta deras råd på allvar och följa dem som om det gällde våra egna liv – det kanske det gör, vem vet. Om vi följer deras råd är chansen stor att många fler i riskgrupperna får överleva, tack vare att det då kanske finns möjlighet till intensivvård när behovet uppstår.

Förutom detta finns det fler saker vi kan göra. Vi kan tänka på begreppet social distansering som fysisk distansering istället. Det vill säga, att enligt rekommendationen se till att hålla ett längre avstånd till dem man träffar än normalt och att minska sina fysiskt sociala kontakter och istället se till att behålla och kanske rentav öka sina sociala kontakter via telefon, videosamtal och likande för att de som sitter i karantän inte ska behöva bli socialt isolerade. Ring en extra gång till dina gamla föräldrar, till dina mor- och farföräldrar, till dina barn och barnbarn. Även om det inte går att hälsa på hemma hos varandra går det utmärkt att hålla kontakten. Ställ heller inte in alla samlingar – förflytta dem till video- eller telefonkonferens istället. Idag har de flesta möjlighet till videosamtal via dator eller smartphone av något slag där diverse olika appar erbjuder videosamtal och videomöten.

Du kan också erbjuda personer i din geografiska närhet, som för sin egen säkerhets skull behöver hålla sig isolerade, att till exempel handla åt dem, och om de är sjuka kanske de behöver hjälp med att skotta snö eller klippa gräsmattan. Eller kanske rentav dela med dig av dina pengar till den som drabbats ekonomiskt av detta.

Möjligheterna att vara en god granne och att visa medmänsklighet och kärlek finns. Det gäller bara att vara på dem.

25. mars 2020 av Frippe
Kategorier: Allmänt | Lämna en kommentar

Lämna en kommentar

Obligatoriska fält är märkta med *